– Kunskapsnoden är för oss ett viktigt tillfälle att samla olika aktörer som på olika sätt stödjer universitetet och den forskning som vi bedriver. I år fokuserar vi på ett antal prioriterade forskningsområden och vi ser nog alla fram emot att diskutera dem och andra forskningsfrågor i den fina inramningen som Västerbotten på Grand Hôtel erbjuder, säger Dieter Müller, vicerektor vid Umeå universitet och ansvarig för Kunskapsnoden.
Umeå universitet sänder live från Kunskapsnoden för den som inte har möjlighet att delta, men hoppas att få träffa som många som möjligt på plats.
– Kunskapsnoden på Grand Hôtel är en av Umeå universitets viktigaste mötesplatser. Som en del av Västerbotten på Grand Hôtel är det ett tillfälle att berätta om vår forskning och träffa samarbetspartners och forskningsfinansiärer, säger Dieter Müller.
Kunskapsnoden
Onsdag 7 februari 2024
Kl. 16.30 – 19.00 (preliminära tider)
Se sändningen på https://umu.se/live
Teman på Kunskapsnoden 2024:
–Inlärning och hjärnans formbarhet under hela livet
Medverkande forskare: Lars Nyberg och Maria Josefsson
Förmågan till inlärning och minne är grundläggande för mänskligt beteende. Från födseln och framåt skapar vi vanor, lär oss färdigheter, tar till oss kunskap, etc. Hjärnans förmåga att införliva olika erfarenheter vilar på dess formbarhet (plasticitet). Det finns skillnader mellan individer i potential för plastiska förändringar, och sådana skillnader förstärks av åldrande, hjärnskador och sjukdomar. Ett övergripande mål med arbetet inom detta prioriterade forskningsområde är att identifiera och förstå olika faktorer som påverkar individuella skillnader i inlärning och plasticitet över hela livsspannet. Det prioriterade forskningsområdet baseras på en långvarig forskning vid Umeå universitet, med tillgång till relevant infrastruktur såsom databaser, biobanker och hjärnavbildningsmetoder. I denna satsning kommer nyskapade team av produktiva forskare från olika områden sammanföras och förväntan är att detta kommer höja kompetensnivån och ligga till grund för nya forskningslinjer. När det är fullt utvecklat kommer det prioriterade forskningsområdet att möjliggöra studier av livslångt lärande och plasticitet på mekanistiska nivåer som spänner från molekyl och cell, genom strukturella och funktionella hjärnnivåer, hela vägen till tillämpade nivåer som upplevd funktion, lärande i skolor, folkhälsa och samhälle.
–Övervinna mikrobiella infektioner
Medverkande forskare: Fredrik Almqvist och Marta Bally
Infektionssjukdomar är ett stort hot mot den globala hälsan med enorm inverkan på enskilda liv och samhällen. Mikrobiella infektioner är komplexa till sin natur, med flera faktorer som påverkar sjukdomens initiering, progression och svårighetsgrad. Att ta nya grepp om denna komplexitet är huvudsyftet med detta prioriterade forskningsområde där klinisk forskning länkas ihop med molekylärbiologi. Profilområdet bygger på en mycket stark forskningsbas av banbrytande upptäckter inom infektionsmedicin — kompletterat med nyetablerad beräkningskapacitet inom datadriven biovetenskap. Dessa styrkor kommer att integreras för att tackla kritiska kunskapsluckor inom infektionsmedicin med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Resultatet kommer att gynna forskning, utbildning och sjukvård.
–Växtforskning för en hållbar grön omvandling av subarktis
Medverkande forskare: Stefan Jansson och Sofia Lundberg
Efterfrågan på livsmedel, djurfoder och andra växtbaserade produkter förväntas fördubblas till 2050 och växtforskning är direkt relevant för majoriteten av FN:s Agenda 2030-mål för hållbar utveckling. Umeå universitet utgör tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå en av de starkaste miljöerna för växtforskning i Europa och inom detta prioriterade forskningsområdet ska befintlig forskning stärkas, utvidgas mot nya tillämpningar och nya samarbeten med forskargrupper på andra institutioner ska etableras. Det prioriterade forskningsområdet sträcker sig från grundforskning till tillämpad forskning, omfattar även politiska och ekonomiska vetenskaper och syftar till att främja övergången till en hållbar livsmedels- och skogsproduktion och -konsumtion i europeiska Arktis/Subarktis.
Foto: Mattias Pettersson
